Det är inte i Stockholm, Göteborg eller Malmö som huspriserna ökar snabbast just nu. I stället är det i mer oväntade regioner i Sverige, Gotland och Jämtland närmare bestämt, som prisstegringen är som tydligast. Överlag stiger priserna emellertid i alla län i landet.
I Lantmäteriets fastighetsfakta (extern länk) för det tredje kvartalet 2016 framgår att prisutvecklingen har varit historiskt hög det senaste året. Samtidigt är det intressant att notera att antalet försäljningar av småhus minskar dramatiskt.
Stark prisutveckling på Gotland – men få försäljningar
Det är Gotland som uppvisar den starkaste prisutvecklingen mellan 2015 och 2016. Prisutvecklingen är 13%, vilket är en historiskt hög siffra i landet som helhet. Siffran för antalet försäljningar har dock sjunkit mellan åren, både på Gotland och i övriga landet. Antalet försäljningar av småhus på Gotland var endast 176 stycken under årets sex första månader. Visserligen är Gotland en mycket liten bostadsmarknad, men denna siffra är ändå svag.
Även i Jämtland, som tar andraplatsen bakom Gotland i prisutvecklingen, har antalet försäljningar minskat under 2016 jämfört med 2015. Samma utveckling kan ses i både Stockholm och Skåne, som tillsammans med Västra Götaland är de största regionala bostadsmarknaderna i Sverige. Sett över hela landet har antalet försäljningar minskat minskat med ungefär 10% hittills under 2016 vid en jämförelse med samma period 2015.
Det län i Sverige där försäljningen har rasat som mest är Västmanland. Här minskade antalet försäljningar med hela 39% i det tredje kvartalet.
Tabell: Småhusförsäljningar tredje kvartalet
| 2015 | 22 425 |
| 2016 | 20 091 |
Många nybildningar i Västra Götaland
Enligt Lantmäteriets fastighetsfakta finns det inget län där antalet försäljningar har ökat. Det finns emellertid ett län där antalet nya fastigheter har ökat ganska kraftigt. Det är Västra Götalands län. Under det tredje kvartalet nybildades 1735 småhus. Västra Götalands län har den näst största befolkningen i Sverige efter Stockholm, men det byggs alltså mer här än i huvudstaden med omnejd.
Kommentar
Statistiken talar sitt tydliga språk; försäljningarna minskar i antal och priserna ökar. Det är diskrepansen mellan utbud och efterfrågan på småhus som skapar denna situation.
Samtidigt kan man tänka sig att amorteringskravet och en allmän osäkerhet kring räntan samt eventuella ytterligare begränsningar i möjligheten att ta bolån (skuldkvot, slopat ränteavdrag, med mera) kan göra att det är färre som vågar ta steget att köpa ett befintligt småhus eller köpa tomt för att bygga eget.
Tabell: Starkast respektive svagast prisutveckling 2015-2016
| Gotland | 13% |
| Jämtland | 13% |
| Dalarna | 12% |
| Västmanland | 12% |
| Stockholm | 12% |
| Örebro | 12% |
| Gävleborg | 12% |
| Västra Götaland | 11% |
| Kalmar | 11% |
| Västra Götaland | 11% |
| — | — |
| Värmland | 8% |
| Halland | 8% |
| Norrbotten | 7% |
| Blekinge | 7% |
| Västerbotten | 6% |
Nästan var femte villaägare är rädd att behöva flytta om ekonomin skulle försämras på grund av arbetslöshet eller sjukdom, och nästan tre av fem är oroliga för att boendekostnaderna skulle bli besvärliga om månadsinkomsterna skulle minska. Detta följer av en undersökning som tidningen Vi i Villa genomförde för en tid sedan.
Stora lån ger oro
Belåningsgraderna är idag inte högre än tidigare, snarare lägre, men det handlar idag om totalt sett större belopp eftersom bopriserna stadigt har ökat under en längre tid. Med större lån blir hushållsekonomin automatiskt mer känslig både för inkomstbortfall på grund av sjukdom eller arbetslöshet och givetvis också för räntehöjningar.
I Vi i Villas undersökning presenteras siffror på hur mycket hushållsekonomin behöver förstärkas vid arbetslöshet eller långtidssjukskrivning. Omkring 30% av de tillfrågade uppger att ytterligare omkring 6000 kr behöver komma in i form av inkomster varje månad. Det är en relativt hög siffra och den kan mycket väl överstiga vad själva bolånet faktiskt kostar i ränta per månad.
Amortering för tryggare framtid
Det eviga tipset för att trygga ett eget boende i framtiden, oavsett vad som sker inom hushållet och på bostadsmarknaden som helhet, är att amortera när det går. Amortering minskar kapitalskulden på vilken den löpande räntan räknas och säkrar också att det realiserbara värdet av bostaden – vid en eventuell framtida försäljning – inte urholkas.
Den som har köpt en bostad efter den 1 juni 2016 har, förutsatt att belåningsgraden överstiger 50%, krav på sig att amortera. Det tvingande beloppet kan för dyrare objekt vara ganska betydande på månadsbasis och det finns kanske inte så stort utrymme för ytterligare amortering. Att fundera på om det går att amortera lite ytterligare är dock alltid en bra idé. För den som köpte sin bostad före den 1 juni 2016 kan det finnas krav på amortering, men lånet kan också vara amorteringsfritt. Om lånet är amorteringsfritt finns goda skäl att se om det inte finns utrymme i hushållsekonomin för att betala lite extra på kapitalskulden. Även om det inte skulle ha någon direkt inverkan på möjligheterna att klara ett inkomstbortfall kan amortering i varje fall göra att förhandlingsläget gentemot banken vad gäller räntan blir bättre.
Försäkringar mot inkomstbortfall
Det finns flera olika typer av försäkringar som kan ge ett extra skydd om olyckan är framme eller om man blir arbetslös. Att hoppas på att man håller sig frisk och att man kan få behålla jobbet är inte den rätta lösningen om man oroar sig.
Försäkringarna kan sorteras in i två kategorier, nämligen inkomstförsäkringar och försäkringar som är kopplade till själva bolånet.
En inkomstförsäkring fungerar på så vis att den kompletterar a-kassan vid arbetslöshet. Försäkringsbolaget täcker därmed upp för en del av den förlorade arbetsinkomsten. I den andra kategorin ingår försäkringar som täcker upp för hela eller en del av bolånekostnaden.
Hur vore det att flytta in i ett äkta slott? Eller kan kanske ett hypermodernt boende i yttersta lyxklass locka? Om du har en väldig massa pengar över (och dessutom känner att det kan vara läge att flytta), finns nu i september en rad mycket exklusiva objekt att titta närmare på. I den här bloggposten tänkte vi lista några av de dyraste bostäderna som finns ute till försäljning just nu.
Katteklåvan 1 – Hamburgsund
Läget är alltid en viktig faktor när det gäller prissättning på bostäder, och detta faktum är oerhört tydligt om vi tittar på den dyraste bostaden just nu. Fastigheten Katteklåvan 1, som ligger vid Hamburgsund i norra Bohuslän på en egen udde mot havet, mäter totalt fyra hektar. Denna skärgårdsegendom består av ett större boningshus, ett antal vinterbonade fritidshus, brygga med båthus, med mera. Avskildheten är total samtidigt som det är nära till service.
Utgångspriset är 45 miljoner kronor.
Hönsäter slott – Kinnekulle
Här och där i vårt avlånga rike ligger slott som tidigare har bebotts av kungligheter, men som numera är i privat ägo. Ett utmärkt exempel är Hönsäter slott vid Kinnekulle, som nu ligger ute till försäljning. Slottet har anor ända från 1300-talet då Magnus Ladulås uppförde en första byggnad på platsen. Hönsäter slott består idag av en nyrenoverad huvudbyggnad, ett antal sidobyggnader inklusive ett stall och en disponentvilla, en park med en ståtlig allé och en två kilometer lång strandlinje mot Vänern.
Utgångspriset för Hönsäter slott är 43 miljoner kronor.
Dan Broströms väg – Särö
Ute på Särö, väster om Kungsbacka, ligger på Dan Broströms väg en mycket stor och pampig fastighet vars tomt mäter 7200 kvadratmeter. På fastigheten finns en huvudbyggnad med totalt 17 rum på fyra våningar, garage, chaufförsbostad, poolområde och ett parkområde. Storleken på själva huvudbostaden är en anledning till det höga priset, läget precis vid havet är en annan.
Utgångspriset för fastigheten på Särö är 37 miljoner kronor.
Bengt Langhs Gata – Helsingborg
För den som vill bo mer centralt nära en större stads utbud av service och nöjen är fastigheten Bengt Langhs Gata 13 i Pålsjö strax norr om Helsingborg ett alternativ. Fastigheten består av en huvudbyggnad på hela 518 kvadrat som är ståndsmässig på alla sätt och vis samt en vacker park på 1700 kvadratmeter. Avståndet till havet är cirka 150 meter och det är en slående utsikt över Öresund från många av de tolv rummen.
Utgångspriset för Helsingborgs förmodligen mest ståtliga villa är 36 miljoner.
Skärsnäsvägen – Djursholm
För den som söker ett lite mer modernt boende kan adressen Skärsnäsvägen 1 i Djursholm vara ett bra val. Denna fastighet, som ligger i direkt anslutning till Mälaren, består av en stor villa i två plan som mäter över 500 kvadratmeter. Pool, dubbelgarage och en stor och lummig trädgård finns också på fastigheten.
Utgångspriset för adressen Skärsnäsvägen 1 är 35 miljoner.
Så, vad blir handpenningen på bostäderna?
Handpenningen för köp av villa eller annan fastighet är normalt 10%. För en genomsnittsvillan, som kostade cirka 2,8 miljoner i augusti (källa: Mäklarstatistik), blir handpenningen 280 000 kr. Det är i princip växelpengar i jämförelse med handpenningen för exempelvis fastigheten Katteklåvan 1 i Hamburgsund. Den som skriver på köpekontraktet för den fastigheten får betala minst 4,5 miljoner. Det är ett belopp som köparen inte direkt kan låna till med hjälp av handpenningslån eller liknande.
Vi är mitt inne i stora husvisningssäsongen. Under semestrarna är antalet objekt ute till försäljning mycket få, men så fort vi kommer in i mitten av augusti blir säljarna aktiva och det råder högsäsong för mäklarna. Går du i husdrömmar eller behöver du byta bostad? Här är några tips för dig som ger dig ut på bostadsmarknaden i augusti-september.
Skaffa lånelöfte
Lånelöftet är det första du ska ordna med om du vill ge dig ut på visningar i syfte att köpa en ny bostad. Med ett lånelöfte i handen vet du för det första själv vad du har råd med och kan därmed rikta in dig på objekt som du har möjlighet att köpa. Dessutom ger lånelöftet en tydlighet gentemot mäklaren i en budgivning. Som en tredje fördel kan du enkelt göra om löftet till ett låneavtal om du får tag på drömbostaden.
Gå på många visningar
Att gå på visningar är ett sätt att dels få en bild av vad det är man söker i en bostad (det är inte alltid man har den bilden klar för sig), dels få en överblick av utbudet. Precis som du säkerligen skulle provköra ett antal modeller innan du slår till på en ny bil eller jämföra en lång rad datorer innan köp ska du vara ytterst noga med att undersöka och förstå marknaden för den typ av bostad du är ute efter.
Gör hemläxan kring föreningen och området
När du tittar på en villa, ett radhus eller en bostadsrätt är det viktigt att du inte bara undersöker själva bostaden. Lika viktigt är att du är noga med att undersöka föreningens ekonomi och framtidsplaner (för bostadsrätter), hur området ser ut och om du kan trivas där samt vad som eventuellt är på gång inom kommunens markplanering i närliggande områden. Se till att få en helhetsbild kring objektet.
Köp en bostad – inte ett investeringsobjekt
Med i princip ständigt ökande bostadspriser i över ett decennium har bostadsmarknaden varit en plats för spekulation. Detta verkar på väg att vända. Den långsiktiga trenden är fortfarande upp och köper du en bostad idag kan den mycket väl betinga ett högre försäljningsvärde nästa år, men det är samtidigt långt ifrån säkert. Det är svårt att sia om bostadsmarknaden ens några månader framåt i tiden så att köpa en bostad för att spekulera kan vi inte rekommendera.
Gör en egen besiktning
Om du kommer så långt att du vinner budgivningen för den bostad du verkligen vill ha, är det ytterst viktigt att du gör en egen besiktning av bostaden. Att köpa ett hus eller en bostadsrätt är en stor affär – förmodligen den största du gör i livet – och då är det väl investerade pengar att göra en besiktning för att se att allt är som det ska. Viktigt att komma ihåg är att budgivningen inte är bindande. Det är först när du skriver på köpeavtalet som du blir bunden. Upptäcks fel vid besiktningen kan du frånträda dig rollen som köpare utan att drabbas av några konsekvenser.
Med de skenande bostadspriserna (dock verkar prisutvecklingen ha bromsats upp något) kan det ta ett tag att spara ihop till handpenningen även för mindre bostäder på mindre orter. Det viktigaste tipset när det gäller att spara till handpenningen är att börja spara så snart det bara går. Ju tidigare, desto bättre är grundregeln. För dig som redan vet det, och vill ha lite mer konkreta tips på hur grundplåten till den första bostaden kan växa lite snabbare, presenterar vi nedan 9 tips för snabbare sparande.
9 tips för ditt sparande
Några av tipsen du finner nedan är ytterst enkla att följa och möjligheten att du redan applicerar något eller några av dem i din privatekonomi är stor. Andra kanske inte är lika omedelbart tillgängliga för dig. Använd de tips du utan större besvär kan föra in i din privatekonomi.
1. Ställ bilen
Om du har egen bil vet du att det finns en rad kostnader du inte kan påverka. Kostnaden för drivmedel kan du emellertid styra helt själv. Genom att ställa bilen bara någon dag i veckan eller mer kan du över tid spara mycket pengar.
2. Skippa lunchen ute
Skippar du en lunch ute per vecka under ett år sparar du upp emot 5000 kr. Är ni två som bidrar sparar hushållet upp emot 10 000 kr.
3. Storhandla och använd rabattkuponger
Det går att spara mycket pengar på att inte småhandla och att utnyttja så många rabatter det bara är möjligt. Stormarknader och så kallade lågpriskedjor bör vara de enda matbutikerna du besöker om du vill spara pengar.
4. Skippa abonnemangen
Spotify, prenumerationer på tidningar och appar, morgontidningen, allsköns TV-abonnemang. Sammantaget kostar abonnemang och prenumerationer mycket pengar varje månad. Se vilka du verkligen nyttjar till fullo och vilka du lika gärna kan avsluta.
5. Inför köpstopp
Ett köpstopp under en viss tid ger automatiskt mer i plånboken, förutsatt att du inte ”tar igen” inköpen när köpstoppet är till ända.
6. Granska kontoutdragen
Hur ofta är det du verkligen granskar dina kontoutdrag ordentligt? Om du gör det med stora förstoringsglaset kan du eventuellt hitta autogiron som kanske inte är helt nödvändiga. Extra försäkringar, betalningar till välgörande ändamål, med mera, är exempel på utgifter du kan fundera på om du vill/behöver ha kvar.
7. Använd appar för att följa upp budget och sparande
Det tog ett par år, men numera finns utmärkta appar för privatekonomi som låter dig följa upp budgetar och sparande. Efter att du har kopplat apparna till dina konton kan du planera både utgifter och sparande på ett mycket smidigt (och faktiskt ganska roligt) sätt.
8. Säg upp kreditkorten
Även om du inte använder ditt kreditkort främst för just möjligheten att handla på kredit kostar kortet en del i årsavgift. Risken med kreditkort är också att du köper saker mer spontant utan att tänka efter före.
9. Skaffa konto på Blocket och Tradera
För att komma igång snabbt med att få grundplåten att växa kan du göra en räd hemma och plocka fram allt du inte behöver och sedan lägga upp sakerna till försäljning på Blocket och/eller Tradera.
Komplettera eventuellt med lån
Om du inte riktigt har tillräckligt med sparade medel för handpenningen och kontantinsatsen när du hittar drömboendet, kan det finnas skäl att fundera på att ta ett privatlån för att täcka upp mellanskillnaden. Med dagens låga ränteläge kan du som har en åtminstone relativt stabil ekonomi få mycket fördelaktiga villkor. Lägsta möjliga räntan på ett privatlån är i augusti 2016 omkring 2%. Innan du börjar fundera på att låna och börjar jämföra privatlån bör du dock lägga upp en budget där du tar höjd för amortering och ränta på privatlånet.
När det nu har gått närmare två månader sedan amorteringskravet för bolån infördes (1 juni) kan det vara intressant att titta på de direkta effekterna på bopriserna som helhet och antalet objekt som läggs ut till försäljning.
Snittpriserna sjönk i juni
Det är inte bara tillgång och efterfrågan som påverkar bopriserna. Möjligheten till finansiering, och priset för den (räntan) är en annan viktig faktor, regleringar från det offentligas sida en annan. När datumet för amorteringskravet närmade sig blev det tydligt att fler var villiga att betala lite mer för att slippa kravet på tvångsamortering vid en belåningsgrad på +50%. Samtidigt försvann denna ”premie” som genom ett trollslag när natt blev till morgon den 1 juni.
Priserna för bostadsrätter och villor steg marginellt i genomsnitt mellan 1 januari och 30 april. I maj gick det sedan att identifiera en klar generell prishöjning och det var vecka 21 som priserna var som högst. Omedelbart efter den 1 juni sjönk sedan både det genomsnittliga begärda priset och det faktiska försäljningspriset för både bostadsrätter och villkor markant. Ser vi till hela riket sjönk det begärda priset för villor från cirka 2,7 miljoner till cirka 2,4 miljoner. För bostadsrätter sjönk det begärda priset från 2,24 miljoner till 1,97 miljoner på bara en vecka.
Jämför vi priser med en lite längre jämförelsehorisont är trenden fortfarande att priserna fortsätter att stiga. Den senaste 12-månadersperioden (inkluderat uppgifter för juni 2016) har slutpriset för genomsnittsvillan ökat med 11%. Motsvarande uppgift för bostadsrätter är 10%.
Färre objekt till försäljning
Antalet objekt, oavsett det gäller villor eller bostadsrätter, ute till försäljning har minskat för varje år sedan 2010. Trenden är otvetydig och tittar vi till exempel på högsäsongsmånaden maj fanns det dubbelt så många villor på marknaden 2010 som i år. För bostadsrätter är skillnaden inte lika rejäl i absoluta tal, men det går inte att bortse från den tydliga trenden.
Men, det talades ju om att det var rekordtempo på bostadsförsäljningen i maj i år? Alla ville ju sälja/köpa innan Finansinspektionens regler skulle träda i kraft. När det gäller antalet nyinkomna bostadsrätter slogs ett nytt rekord nu i maj 2016. När det gäller antalet nyinkomna villor visar statistiken i stället på en ganska blygsam siffra. Det är tydligt att det var bostadsrättsinnehavare som var mest flitiga med att lägga ut sina bostäder till försäljning.
Som man ganska enkelt kan räkna ut skedde sedan en rejäl minskning av nyinkomna bostäder under juni månad. Vecka 20, som var den vecka med mest aktivitet, lades 3328 bostadsrätter och 2081 villor ut till försäljning. Sex veckor senare, i mitten av juni, var antalet bostadsrätter 997 stycken och antalet villor 700 stycken. En viss del av denna minskning kan härledas till säsongsmässiga variationer, men det är tydligt att amorteringskravet också hade en roll att spela.
Det stående tipset för dig som vill spara pengar på ditt bolån, oavsett om det handlar om nyteckning eller omläggning, är att pruta. Med bankernas stora marginaler för utlåningen finns en betydande prutmån (enligt uppgift tjänar bankerna mer pengar än någonsin på bolånen) och att förhandla är något du definitivt ska göra.
Det är emellertid en inte helt enkel uppgift att identifiera den bank som kan vara som mest generös överlag. Dessutom avgörs ju ditt förhandlingsutrymme av ett antal faktorer, där bland annat din löpande betalningsförmåga och din kredithistorik samt egenskaper i själva fastigheten spelar in.
Använd snitträntorna som ledning
Ett tips för att få rätt ”ingång” när du ska ansöka om nytt bolån eller lägga om ett befintligt är att jämföra listräntor med snitträntor. Idén är att du hos banker som presenterar snitträntor som ligger långt under listpriserna kan ha mer utrymme att pruta.
Vi kan ta två exempel:
- Bank A erbjuder i juni 2016 ett listpris på 1.95% för rörlig ränta (tre månader) och snitträntan för samma lånetyp för nya bolånekunder ligger på 1.65% (maj).
- Bank B erbjuder listpriset 2.00% och snitträntan för maj var 1.55%.
Det är enkelt att se att Bank B har ett större gap mellan listpris och snittränta. Det bör enligt huvudregeln innebära att du har större möjligheter att pruta på räntan hos denna bank.
Jämför boräntor ofta
Den bank som presenterar de lägsta snitträntorna en viss månad behöver inte alls befinna sig i toppen månaden därpå. Olika faktorer i omvärlden, av vilka ökade/minskade kostnader för kapitalanskaffning förmodligen är den viktigaste, kan göra att de räntor som erbjuds kunderna skiljer sig mellan månader. På så vis kan man säga att snitträntor är färskvara och du bör inte gå på uppgifter som är mer än en månad gamla om du vill maximera dina chanser att få bästa möjliga ränta på ditt bolån.
Bolåneinstitutet SBAB gör löpande mätningar kring hur marginalerna för bostadsägare och nya bostadsköpare ser ut när det gäller eventuella räntehöjningar. Mätningen till och med maj månad visar att den andel bostadsägare som kan få bekymmer om boräntorna stiger med upp till tre procentenheter stiger för första gången sedan mätningarna startade.
Trenden är bruten
Mellan 2012 och 2015 ökade andelen som uppgav att de hade en marginal i ekonomin att klara av höjda boräntor på tre procent kontinuerligt. Nu har SBAB dock upptäckt ett trendbrott. Det är numera 64% av bolånekunderna som anser att marginalerna är tillräckliga för att klara av höjda boräntor på upp till tre procentenheter. Det är en nedgång med fem procentenheter från 2015.
De yngre har mindre marginaler än de äldre
Det är, kanske mindre överraskande, de yngre som har de sämsta marginalerna i bostadsekonomin. Bland bolånetagare mellan 20-40 år är det 47% av kunderna som har en tillräcklig marginal att de kan betala räntor och amortering löpande utan att behöva dra ner på andra utgifter. Bland de äldre är känsligheten för ökade boendekostnader inte alls lika stor.
Att det är de yngre som får det mest kärvt om räntorna skulle vända upp är inte så anmärkningsvärt. En tydlig anledning är att yngre normalt är högre belånade eftersom de har kommit in på bomarknaden på relativt höga prisnivåer. En annan anledning är att yngre generellt har lägre löner än äldre.
Riksbankens räntebana förskjuten framåt
I och med Brexit och omröstningens efterverkningar på de finansiella marknaderna kommer förmodligen riksbankens planerade räntehöjningar för 2017 och framåt att skjutas på tiden. Enligt preliminära bedömningar kommer minusräntan att bibehållas fram till 2018 och det innebär också att boräntorna kommer att vara historiskt låga under ytterligare en tid. Detta faktum bör innebära att trendbrottet i SBAB:s mätningar kommer att vara mycket tillfälligt.
Snaran dras åt kring nya bostadsköpare. Sedan tidigare finns reglerna om 15% kontantinsats och de flesta banker har också på frivillig basis försvårat lite ytterligare genom att godkänna en belåningsgrad på maximalt 75% av bostadens värde. Sedan den 1 juni i år gäller också tvångsamortering för den del av bolånet som överstiger 50% av marknadsvärdet.
Denna samling regler och frivilliga åtaganden syftar till att bromsa prisutvecklingen och förhindra att hushållens skulder skenar. Samtidigt innebär de att många bostadsköpare måste ansöka om blancolån för att ha möjlighet att betala handpenning och kontantinsats samt eventuellt det belopp som skiljer mellan 75% och 85% belåningsgrad. De ständigt ökande bopriserna och de nya regleringarna gör alltså att det blir mer fokus på privatlån.
Blancolån – billigt eller dyrt?
Ett blancolån, som är ett lån utan säkerhet, kan aldrig bli lika ”billigt” som ett bolån. För bolånet har långivaren själva bostaden, tomten eller bostadsrätten som säkerhet och denna pant kan tas i anspråk om betalning inte sker från låntagarens sida. Samtidigt behöver ett blancolån inte göra större hål i plånboken. De låga räntenivåerna gör automatiskt att det idag är billigare än någonsin att låna och den som har en god ekonomi med en hög kreditvärdighet och en god betalningsförmåga kan få mycket fördelaktiga låneerbjudanden.
Mellan tummen och pekfingret kan vi säga att spannet mellan lägsta respektive högsta räntesats för ett privatlån idag ligger på 3,5 – 30 procent. Den som har en betalningsanmärkning kan räkna med att få en ränta som hamnar mycket högt medan en sökande som har en låg belåning, en fast anställning och även kan ansöka med medsökande kan räkna med att få en förhållandevis mycket förmånlig räntesats.
Det kan vara intressant att se hur räntan på blancolånet påverkar ekonomin så vi ska presentera två exempel. Vi utgår från att du ska köpa en bostad på 2 miljoner kronor och att det är kontantinsatsen (300 000 kr) du behöver låna till.
Med en ränta på 3,5% på 6 år betalar du totalt närmare 32 000 kr i räntor och en amortering på omkring 4170 kr per månad. Är räntan i stället på 7% betalar du 68250 kr och är den på 12% betalar du över 120 000 kr i ränta under löptiden.
Anlita en låneförmedlare
Att hitta det bästa blancolånet för kontantinsatsen och kanske också handpenningen i sig och även en extra portion för att tillmötesgå bankernas krav, kan vara en knepig uppgift om man ger sig på det helt själv. En smart lösning är att gå genvägen via en låneförmedlare. Denna typ av finansiell aktör samlar in låneerbjudanden från flera långivare och de erbjudanden du får ta del av är skräddarsydda efter din situation.
Om du har följt med i debatten och nyhetsrapporteringen kring bostadsmarknaden det senaste året kan du inte ha missat att uppmärksamma den magiska siffran 700 000. Det är det antal bostäder som Boverket i en rapport om behovet av nya bostäder i landet har angett behövs byggas för att vi ska klara den långsiktiga bostadsförsörjningen. Hur snabbt behöver då detta enorma antal bostäder byggas? Jo, enligt Boverket behöver de finnas på plats år 2025.
Rapporten beskriver ett nuläge vid tidpunkten för publicering (mars 2015) och eftersom befolkningsprognosen har justerats upp flera gånger sedan dess har också den ”magiska” siffran 700 000 reviderats upp. Dagsfärska uppgifter pekar på att det förmodligen kommer att krävas 710 000 nya bostäder fram till 2025. Här är lite kort om de viktigaste delarna i Boverkets rapport (upprevideringar inkluderade).
Tredubblat bostadsbyggande
Bostadsbyggandet har varit lågt i Sverige i flera decennier och i dagsläget byggs i genomsnitt 25 000 lägenheter, villor och andra bostäder varje år. För att få bukt med den befintliga och den i framtiden ännu mer prekära bostadsbristen, särskilt i storstäderna, krävs att nuvarande byggande tredubblas. Målet på 700 000+ bostäder fram till 2025 kan helt enkelt inte nås om det inte tillkommer över 50 000 nya bostäder per år utöver genomsnittet.
Utgångspunkter för rapporten
En mycket intressant sak med Boverkets rapport och analys är att rapportförfattarna har tagit ett mycket brett grepp när det gäller olika antaganden. Det handlar inte bara om allmänna siffror kring befolkningstillväxten, utan även sociala och regionalpolitiska frågor.
Det grundläggande antagandet är ett hushåll = en bostad och detta antagande ger grundprincipen att varje ökning av befolkningsmängden på grund av ett födelseöverskott och invandring ger ett motsvarande behov av fler bostäder. Samtidigt har Boverket identifierat att skilsmässorna fortsätter att öka och att andelen äldre hela tiden ökar. Båda dessa faktorer ger upphov till ett större behov av bostäder och i fallet med de äldre krävs ofta även specialanpassade boenden. I tillägg har Boverket tittat på Sveriges totalt 72 arbetsmarknadsregioner särskilt och identifierat skillnader i behovet av bostäder nu och i framtiden. Det är tydligt att det är i storstadsregionerna samt några av de snabbväxande pendlingsregionerna som bostadsbyggandet genast måste ta fart och sedan successivt öka.
Förutsättningar och utmaningar
Det kommer givetvis att bli en grannlaga uppgift att ställa om för ett ökat bostadsbyggande och i rapporten nämner Bostadsverket mellan raderna att det finns ett betydande gap mellan nuvarande organisation samt kompetensförsörjning och vad som krävs i framtiden. Sedan är finansieringsfrågan givetvis också brännande het. I tillägg finns en stor utmaning när det gäller infrastrukturen som helhet. Majoriteten av de 700 000 bostäderna kommer förmodligen att byggas på idag obebyggd mark och samhället måste då stå för kringinfrastrukturen.